No, I'm not here for the F1!
Singapore var det, ja.
Det var vackrare än jag minns det. Och det luktade mer än jag minns det. Men jag hade några riktigt bra dagar. Tanken var som sagt att jag skulle få rätt visum för att kunna ordna ett workpermit. Det gick lätt som en plätt, lämnade in en redig pappersbunt med pass och allt på måndagmorgonen och hämtade ut mitt pass på tisdag eftermiddag. Jättelätt!
För övrigt passade jag på att skämma bort mig lite när det ändå var semester. För mig är det semester när jag inte planerar något, bara kliver ut på gatan och går på känsla, vart är jag på väg? Dessutom verkade magen ha mycket att säga till om. Det blev många fik på vägen. Första dagen inhandlade jag en bok. Nicholas Sparks The Guardian var framförallt en kärlekshistoria, i andra hand en thriller som sakta men säkert kröp in under skinnet på mig. Den var riktigt bra, och jag plöjde mig igenom de nästan 500 sidorna på knappt tre dagar.
Det blev många promenader på stan. Jag älskar att bara gå och titta på naturen, byggnaderna som är en sådan blandning mellan modernt och upprustat gammalt, den smarta reklamen och konsten, de så väldigt olika människorna, den varierande maten. Allt. Det finns så mycket att se, ändå är det så litet, och egentligen inte mycket att göra. En lustig mix av rastlöshet och spänning.
Men jag njöt fullt ut av min egentid. Gick i de dyra butikerna och provade sjukt dyra kläder bara för att se kassörskorna bli nervösa. Provade åka tunnelbanan åt fel håll och se var jag hamnade. Gick en sväng längs vattnet och flydde regnet genom att besöka ett enormt kulturhus där en av korridorerna var fylld av ironiska facebook-statyer.
De gånger jag väl tog en taxi var det i stort såhär en konversation gick:
- Where are you from?
- Sweden.
- Aaaaah, Ibrahimovic. I know I know.
- Yeah, good fotballplayer.
- So are you here for F1?
- No, I'm here to get my visa to Thailand.
- Ah, ok. Tourist visa?
- No, working visa.
- You work in Thailand? You can speak thai?
- Yes I work in Bangkok. And no, not yet.
- Ah, I like Bangkok.
- Yes, me too.
Tystnad.
- So how long you stay in Singapore?
- Just for a couple of days.
- And you're not going for the F1?
- No I'm not going for the F1!
Ja, det lustiga är att jag verkligen inte överdriver, i stort sett så var det såhär varje gång jag satte mig i en taxi. Haha! Men de är glada och hjälpsamma om det är något man undrar över. Och det kan vara värt mycket.
Jag köpte en tröja, att ha på jobbet. Den var dyr, men jag unnade mig den. Jag köpte en parfym av en kille som hade ett alldeles för plingande säljleende för att vara verkligt. Men jag fick mycket för pengarna. Sedan köpte jag kaffe...
Jag vet inte om jag någonsin i hela mitt liv har druckit så mycket kaffe som jag gjort de här dagarna. Idag när jag var tillbaka på jobbet var jag helt snurrig. Tills jag fick mitt kaffe. Pfft. Jag som aldrig trott att jag skulle bli sådan av kaffe, det blev nog en redig överdos de här dagarna. Haha! Men jag älskar att fika, och även om det var en macka, en nudelwok eller en cheesecake så var det alltid en kaffe på bordet.
Hotellet var kanske ingen höjdare, utan varmvatten och med plastiga lakan som gjorde att man kändes konstigt kladdig, så spenderade jag det mesta av min tid ute istället. Och jag känner nu, att sömn kanske inte vore en så dum idé. Med tanke på att jag de här dagarna ska gå över från planritningar till foto behöver jag lite extra fokus på jobbet. Men det ska nog flyta på bra, jag är i goda händer och lär mig fort.
Tänker på dem där hemma. Saknar de närmaste, men klarar mig ändå. Har lyckats prata med de flesta, men tänker på många. Vykorten som skramlat in är guld värda, önskar att jag kunde visa min uppskattning. Så jag skickar en stor kram genom cyberrymden och hoppas de som läser tar emot den.
Inga fasta planer för helgen ännu, det är lönehleg och allt kan hända! På måndag kommer kontoret att ha flyttat från den 14:e våningen till den 27:e. Med en fantastisk utsikt och många fler fördelar kommer det säkerligen krångla i början av veckan. Men det är sådant som löser sig. Det är mycket att se fram emot. Jag hoppas i stort sett bara att vår air-con fungerar som den ska!
Vi hörs senare! Nu är tvätten klar och jag ska lämna pojkarna att spela FIFA i fred. Tack för lånet av datorn Marcus!
Tjingeling!
Det var vackrare än jag minns det. Och det luktade mer än jag minns det. Men jag hade några riktigt bra dagar. Tanken var som sagt att jag skulle få rätt visum för att kunna ordna ett workpermit. Det gick lätt som en plätt, lämnade in en redig pappersbunt med pass och allt på måndagmorgonen och hämtade ut mitt pass på tisdag eftermiddag. Jättelätt!
För övrigt passade jag på att skämma bort mig lite när det ändå var semester. För mig är det semester när jag inte planerar något, bara kliver ut på gatan och går på känsla, vart är jag på väg? Dessutom verkade magen ha mycket att säga till om. Det blev många fik på vägen. Första dagen inhandlade jag en bok. Nicholas Sparks The Guardian var framförallt en kärlekshistoria, i andra hand en thriller som sakta men säkert kröp in under skinnet på mig. Den var riktigt bra, och jag plöjde mig igenom de nästan 500 sidorna på knappt tre dagar.
Det blev många promenader på stan. Jag älskar att bara gå och titta på naturen, byggnaderna som är en sådan blandning mellan modernt och upprustat gammalt, den smarta reklamen och konsten, de så väldigt olika människorna, den varierande maten. Allt. Det finns så mycket att se, ändå är det så litet, och egentligen inte mycket att göra. En lustig mix av rastlöshet och spänning.
Men jag njöt fullt ut av min egentid. Gick i de dyra butikerna och provade sjukt dyra kläder bara för att se kassörskorna bli nervösa. Provade åka tunnelbanan åt fel håll och se var jag hamnade. Gick en sväng längs vattnet och flydde regnet genom att besöka ett enormt kulturhus där en av korridorerna var fylld av ironiska facebook-statyer.
De gånger jag väl tog en taxi var det i stort såhär en konversation gick:
- Where are you from?
- Sweden.
- Aaaaah, Ibrahimovic. I know I know.
- Yeah, good fotballplayer.
- So are you here for F1?
- No, I'm here to get my visa to Thailand.
- Ah, ok. Tourist visa?
- No, working visa.
- You work in Thailand? You can speak thai?
- Yes I work in Bangkok. And no, not yet.
- Ah, I like Bangkok.
- Yes, me too.
Tystnad.
- So how long you stay in Singapore?
- Just for a couple of days.
- And you're not going for the F1?
- No I'm not going for the F1!
Ja, det lustiga är att jag verkligen inte överdriver, i stort sett så var det såhär varje gång jag satte mig i en taxi. Haha! Men de är glada och hjälpsamma om det är något man undrar över. Och det kan vara värt mycket.
Jag köpte en tröja, att ha på jobbet. Den var dyr, men jag unnade mig den. Jag köpte en parfym av en kille som hade ett alldeles för plingande säljleende för att vara verkligt. Men jag fick mycket för pengarna. Sedan köpte jag kaffe...
Jag vet inte om jag någonsin i hela mitt liv har druckit så mycket kaffe som jag gjort de här dagarna. Idag när jag var tillbaka på jobbet var jag helt snurrig. Tills jag fick mitt kaffe. Pfft. Jag som aldrig trott att jag skulle bli sådan av kaffe, det blev nog en redig överdos de här dagarna. Haha! Men jag älskar att fika, och även om det var en macka, en nudelwok eller en cheesecake så var det alltid en kaffe på bordet.
Hotellet var kanske ingen höjdare, utan varmvatten och med plastiga lakan som gjorde att man kändes konstigt kladdig, så spenderade jag det mesta av min tid ute istället. Och jag känner nu, att sömn kanske inte vore en så dum idé. Med tanke på att jag de här dagarna ska gå över från planritningar till foto behöver jag lite extra fokus på jobbet. Men det ska nog flyta på bra, jag är i goda händer och lär mig fort.
Tänker på dem där hemma. Saknar de närmaste, men klarar mig ändå. Har lyckats prata med de flesta, men tänker på många. Vykorten som skramlat in är guld värda, önskar att jag kunde visa min uppskattning. Så jag skickar en stor kram genom cyberrymden och hoppas de som läser tar emot den.
Inga fasta planer för helgen ännu, det är lönehleg och allt kan hända! På måndag kommer kontoret att ha flyttat från den 14:e våningen till den 27:e. Med en fantastisk utsikt och många fler fördelar kommer det säkerligen krångla i början av veckan. Men det är sådant som löser sig. Det är mycket att se fram emot. Jag hoppas i stort sett bara att vår air-con fungerar som den ska!
Vi hörs senare! Nu är tvätten klar och jag ska lämna pojkarna att spela FIFA i fred. Tack för lånet av datorn Marcus!
Tjingeling!
Laddar för lite semester
Ännu en arbetsvecka avklarad. Nu har jag varit här i tre veckor och det känns fortfarande lika rätt. Dagarna flyter på som de ska, dock med små gupp i vägen. Har inte fått kabel-tv ännu, var en vecka sedan jag betalade och har världens abstinens efter musik, film och tv-serier! De har fortfarande inte lyckats fixa det. Får se när det blir av, om det blir av över huvud taget...
Igår var Per sjuk så vi var en man kort på kontoret. Man kände definitivt av skillnaden, men allt gick bra och vi överlevde dagen. Efteråt hängde jag med Marcus och Somsak och käkade middag. Kvällen blev väldigt trevlig och jag fick lite klarhet i vem som är vem av thailändarna på kontoret efter att ha gått igenom en hel del typiska uttryck, utseenden och klädstilar. Upptäckte att Marcus är en jäkel på att härma människor vilket var grymt underhållande. Haha!
Under lunchen idag blev det multi-tasking med chat, bloggande och samtal innan helgen. Niclas berättade om hur praktikveckan på Statoil har varit, det jag fick veta var att det var extrapris på kanelbullar. Han är rolig han.
En uppdatering behövs innan jag drar till Singapore.
Alla papper är klara inför resan. Hotell och flyg är bokade och pengar växlas senare. Ska bli riktigt skönt med lite semesterdagar. Bara att sitta på ett café eller ta en promenad på Orchad Rd ska bli så himla kul. Så länge alla papper löser sig är jag lugn. Resan är för övrigt mellan söndag morgon och tisdag kväll.
Fick ett helt underbart brev från mormor och morfar idag. Med lite pyssel, snirklig handsstil och ett flygfoto på Gnarp på 1970-talet. Det är lika kul varje gång att få brev. Den här karamellen ska jag suga på länge!
Dessutom vill jag tacka för slantarna som skramlat in på kontot. En liten summa med meddelande "kastrull" hade kommit in och jag kunde nästan genast gissa vilka de var. Haha!
Men sedan hade det kommit in ännu en summa med meddelandet "finatekoppar" och där fick jag allt snoka lite efter vem den givmilda personen var. Jag tackar och bockar för Moster Annapanna som tänker på mig därhemma och ser till att jag har något att hälla upp mitt te i. Det ska med all säkerhet införskaffas i helgen!
Eftersom jag ännu inte äger någon dator är det svårt att lägga in bilder så ni får som sagt nöja er med text än så länge! Men jag har flitigt tagit bilder och det kommer troligtvis ett långt bildinlägg vid ett senare tillfälle. Tålamod mina vänner!
Vi hörs till veckan!
Tjingeling!
Igår var Per sjuk så vi var en man kort på kontoret. Man kände definitivt av skillnaden, men allt gick bra och vi överlevde dagen. Efteråt hängde jag med Marcus och Somsak och käkade middag. Kvällen blev väldigt trevlig och jag fick lite klarhet i vem som är vem av thailändarna på kontoret efter att ha gått igenom en hel del typiska uttryck, utseenden och klädstilar. Upptäckte att Marcus är en jäkel på att härma människor vilket var grymt underhållande. Haha!
Under lunchen idag blev det multi-tasking med chat, bloggande och samtal innan helgen. Niclas berättade om hur praktikveckan på Statoil har varit, det jag fick veta var att det var extrapris på kanelbullar. Han är rolig han.
En uppdatering behövs innan jag drar till Singapore.
Alla papper är klara inför resan. Hotell och flyg är bokade och pengar växlas senare. Ska bli riktigt skönt med lite semesterdagar. Bara att sitta på ett café eller ta en promenad på Orchad Rd ska bli så himla kul. Så länge alla papper löser sig är jag lugn. Resan är för övrigt mellan söndag morgon och tisdag kväll.
Fick ett helt underbart brev från mormor och morfar idag. Med lite pyssel, snirklig handsstil och ett flygfoto på Gnarp på 1970-talet. Det är lika kul varje gång att få brev. Den här karamellen ska jag suga på länge!
Dessutom vill jag tacka för slantarna som skramlat in på kontot. En liten summa med meddelande "kastrull" hade kommit in och jag kunde nästan genast gissa vilka de var. Haha!
Men sedan hade det kommit in ännu en summa med meddelandet "finatekoppar" och där fick jag allt snoka lite efter vem den givmilda personen var. Jag tackar och bockar för Moster Annapanna som tänker på mig därhemma och ser till att jag har något att hälla upp mitt te i. Det ska med all säkerhet införskaffas i helgen!
Eftersom jag ännu inte äger någon dator är det svårt att lägga in bilder så ni får som sagt nöja er med text än så länge! Men jag har flitigt tagit bilder och det kommer troligtvis ett långt bildinlägg vid ett senare tillfälle. Tålamod mina vänner!
Vi hörs till veckan!
Tjingeling!
Thailändsk brandövning
Det händer saker härborta. Hela tiden. Helgen var lustigt fartfylld på ett sätt jag inte hade kunnat gissa.
På fredagen firade vi Pers tjugoandra födelsedag med bowling, kareoke och öl efter jobbet. Hur roligt som helst och sällskapet var toppen! Dessutom kom jag på fjärde plats i bowlingen(av åtta) och kände att jag gjorde en bra insats.
På lördagen var jag en tur på stan och klippte mig, käkade pizza och kollade på hip-hopdansarna och en BMX-tävling.
På söndagen blev det lite annorlunda. Efter en tur på Carrefour där det inhandlades mat, kastrull, filt och hårfärg åkte jag hem och kände mig nöjd med mitt shoppande. Färgade håret flera nyanser mörkare än jag tänkt mig men blev relativt nöjd. Tvättade undan lite och tänkte göra lite te i min nya kastrull bara för att inse att jag inte äger en mugg att dricka ur ännu. Jag hällde upp mitt Kanelbulls-te i ett glas istället och insåg med ens att jag inte hade något socker hemma, hur hade jag missat det?
Med kläder på för att gå och köpa socker börjar det plötsligt tjuta ohyggligt högt ute i korridoren. Det är brandlarmet som går och när jag låst efter mig möter jag Nop, min granne som också är påväg nedåt. Vi samlas ute på gårdsplanen och får förklarat att det är brandövning. Två brandmän står mitt på gården och tjattrar om säkerthet i byggnaden.
De flesta går iväg men jag stannar och pratar med Nop och de andra grannarna för att sedan inse att brandmännen tar fram en gasbehållare som de öppnar och tänder eld på gasen som sipprar ut. Vi får sedan, en och en komma fram och stänga av den brinnande gasbehållaren, självklart efter en tydlig genomgång av brandmannen. Sedan får prova att släcka elden med en brandsläckare. Alla peppar varandra att gå fram, att våga och en halvtimme senare har vi provat diverse sätt att släcka en eld och fått visat för oss varför man inte ska hälla vatten i en brinnande stekpanna.
Det mest lustiga med det hela är att jag lärde mig mer om brandfara än jag någonsin gjort i Sverige, och då var hela genomgången på thailändska och jag förstod inte ett ord av vad de sa!
På kvällen, efter ännu en tur på stan, kom Ida över och vi myste med varm choklad och te och pratatde om allt mellan himmel och jord. Känns så bra att ha en god vän här så snart efter flytten!
Livet rullar på som det ska, det börjar bli ett innehåll i vardagen och det är jag otroligt glad över!
Tjingeling!
På fredagen firade vi Pers tjugoandra födelsedag med bowling, kareoke och öl efter jobbet. Hur roligt som helst och sällskapet var toppen! Dessutom kom jag på fjärde plats i bowlingen(av åtta) och kände att jag gjorde en bra insats.
På lördagen var jag en tur på stan och klippte mig, käkade pizza och kollade på hip-hopdansarna och en BMX-tävling.
På söndagen blev det lite annorlunda. Efter en tur på Carrefour där det inhandlades mat, kastrull, filt och hårfärg åkte jag hem och kände mig nöjd med mitt shoppande. Färgade håret flera nyanser mörkare än jag tänkt mig men blev relativt nöjd. Tvättade undan lite och tänkte göra lite te i min nya kastrull bara för att inse att jag inte äger en mugg att dricka ur ännu. Jag hällde upp mitt Kanelbulls-te i ett glas istället och insåg med ens att jag inte hade något socker hemma, hur hade jag missat det?
Med kläder på för att gå och köpa socker börjar det plötsligt tjuta ohyggligt högt ute i korridoren. Det är brandlarmet som går och när jag låst efter mig möter jag Nop, min granne som också är påväg nedåt. Vi samlas ute på gårdsplanen och får förklarat att det är brandövning. Två brandmän står mitt på gården och tjattrar om säkerthet i byggnaden.
De flesta går iväg men jag stannar och pratar med Nop och de andra grannarna för att sedan inse att brandmännen tar fram en gasbehållare som de öppnar och tänder eld på gasen som sipprar ut. Vi får sedan, en och en komma fram och stänga av den brinnande gasbehållaren, självklart efter en tydlig genomgång av brandmannen. Sedan får prova att släcka elden med en brandsläckare. Alla peppar varandra att gå fram, att våga och en halvtimme senare har vi provat diverse sätt att släcka en eld och fått visat för oss varför man inte ska hälla vatten i en brinnande stekpanna.
Det mest lustiga med det hela är att jag lärde mig mer om brandfara än jag någonsin gjort i Sverige, och då var hela genomgången på thailändska och jag förstod inte ett ord av vad de sa!
På kvällen, efter ännu en tur på stan, kom Ida över och vi myste med varm choklad och te och pratatde om allt mellan himmel och jord. Känns så bra att ha en god vän här så snart efter flytten!
Livet rullar på som det ska, det börjar bli ett innehåll i vardagen och det är jag otroligt glad över!
Tjingeling!
Det är lunch, det är kaffe, och det är en lugn torsdag.
Skrivbordet börjar fyllas. Förutom mina vykortsgiraffer har jag nu satt upp post-it-lappar med de viktigaste telefonnumren och mailadresserna, min väska fyller ut mycket av tomrummet och sedan står en matbox från Wok My Way, två youghurtar och en Kaffe Latte på bordet.
Kontoret är lugnt idag. Har tagit kanske fyra samtal på fyra timmar, vilket känns som ingenting. Inte är det överfullt i mailboxen heller. Nej nej, och inte speciellt mycket på de andra fronterna heller. Jag hoppas morgondagen kommer vara lika lugn, för då har Anders tagit ledigt, och jag kommer förmodligen driva Marcus till vansinne med frågor. Men det får han ta.
Dagen började mindre bra, efter duschen och det snabba toalettbesöket konstaterade jag att det måste vara något fel på mitt avlopp. Vattnet rinner INTE undan. Tur att det är en lite tröskel in till duschen annars hade mitt badrum varit överfullt med vatten. Toaletten vägrade göra sig av med vattnet jag spolade fram och med en suck gick jag förbi kontoret där de bygnnadsansvariga sitter på vägen till jobbet. Lämnade mina nycklar och bad dem fixa det innan jag kom hem. Nämnde i förbifarten att jag dessutom skulle vilja ha lite tv-kanaler till min tv också. Visst. Det ska fixas. Vi håller tummarna för en fungerande toalett när jag kommer hem idag.
Snart är det helg, inga planer dock. Mormor vill att jag ska köpa en kastrull. Det ska jag göra.
Funderar på om det inte är dags att klippa sig också. Och färga håret. Men jag vet inte riktigt var och jag vet inte om jag kanske ska färga håret hos en frisör så det blir riktigt gjort denna gången. Vore bra. Det återstår att se. Jag kanske kör en runda på stan med en följ-intutionen-grej, det brukar bli bra då.
Just nu längtar jag mest till mina kommande små semesterdagar i Singapore. Tre dagar, man kanske ska börja kolla upp var hotellet ligger och vad jag missade att göra sist jag var där. Men jag tror att jag kommer njuta mest om jag får gå en sväng på stan, fika gott på en massa olika caféer med en bra bok i handväskan och bara se på alla männsikor som lever sin vardag där. Oftst är det det jag gör när jag behöver en paus, bara sjunka i mina egna tankar med en god kopp kaffe i handen. Och gärna se på folket som passerar, fundera på vad för liv de lever, vad de jobbar med, om de har familj, var de är på väg, vilka hemligehetr de har och vad som kan läsasav om personen bara genom att se på dem.
Likadana stunder infinner sig ofta varje dag, speciellt på tunnelbanan på väg till eller från jobbet. Man behöver sådana stunder, en slags vila fastän hjärnan arbetar kreativt och fantiserar upp hela liv om personen som sitter mittemot dig på tåget. Det är facinerande, och roligt, men mest otroligt skönt att släppa sitt eget för en stund för att sedan kunna komma tillbaka med ny energi och ett starkare fokus. Det behövs ibland.
Nu är lunchen slut, dags att återgå till jobbet.
Tjingeling!
Scramble eggs!
Woho, helgen blev lyckad, fastän den var lugn. Hann med att införskaffa stekpanna, en tröja eller två, nagelklippare, frukostmat och en massa vatten.
Dock när jag var ute en tur på stan i lördags så hände något jag länge väntat på men som jag önskade aldrig skulle inträffa. Jag har blundat för problemet länge nu men i lördags bara hände det, utan förvarning eller någon krusidull, så gick mina älskade Hong-Kong-skor sönder. Jag är förkrossad. Minst sagt. Dessutom var jag tvungen att gå en halv kilometer med bara en sko innan jag hittade en shop som sålde skor. De nya är ok, en akutlösning och jag har lite svårt att älska dem. Ni vet väl hur det är. De kan liksom inte riktigt fylla ut det där tommrummet och saknaden av de gamla. Men de fungerar och jag är glad att jag köpte dem trots att det gör ont i storton och jag får kramp i högerfoten.
Väl hemma igen kunde jag inte hålla mig. Jag gav mig in på uppdrag Brunch och resultatet blev lyckat. Dels lärde jag känna de nya matvarorna och mitt nya kök, dels smakade det gott och såg härligt färgglatt ut på tallriken. Under helgen passade jag dessutom på att plöja genom ännu en bok, ännu en lättläst Kajsa Ingemarsson, På det fjärde ska det ske, hennes debutroman. Den var helt ok, rätt så rolig, men jag tyckte ändå bättre om Små citroner gula(trots att jag alltid låg hungrig efter att ha läs den, de slutade ju aldrig prata om medelhavsmat, timjankyckling och bruschetta och pasta, knorr knorr sa magen medan kylskåpet fortfarande stod tomt). Nu har jag bara två böcker kvar liggandes på mitt nattduksbord, Sos från mänskligheten och Svart snö.
Efter den sista turen på stan kom jag hem rätt trött. I hissen på vägen upp fick jag sällskap av en lång asiat, han såg trevlig ut men jag var långt ifrån på sällskapshumör. Hur som helst, vi kliver ur hissen på sjätte våningen och han följer efter mig runt hörnet och sedan runt det andra hörnet, hmm. Men så inser vi båda att hej, vi är ju grannar. Haha. Vi skrattar och han presenterar sig som Nop. Trevligt att ses nickade vi båda och gick in till sig. Det var kul att få ett ansikte på dem man bor bredvid.
Innan jag gick och lade mig bestämde jag mig för en sak, eftersom jag samma morgon hade anledning att studsa upp och ned av glädje. Jag hade fått post! I min lilla mailbox hade det kommit ett vykort hemifrån! Ett gäng lustiga giraffer prydde framsidan och baksidan var nedklottrad med mammas handstil. Allt var bra hemma och alla hälsade! Det jag bestämde mig för var att vykortet fick vara den första pryl som fick pryda mitt skrivbord på jobbet.
Söndagen blev som Gud bestämde, en vilodag. Jag myste i sängen, gjorde frukost och bestämde mig hux flux för att möblera om lite. När jag sitter och äter vill jag gärna sitta och titta på något, fånga dagsljuset och driva bort i tankarna en stund. Men med matbordet placerat i ett mörkt hörn kändes det inte bra. Så jag bytte helt enkelt plats på mitt lilla bord och skrivbordet och kunde medan jag åt sitta och titta på folket som rörde sig på innegården. Man fick en skymt av de som tränade på gymmet, bilar kom in och ut, någon badade i poolen och en trädgårdsmästare rensade en av träden. Mysigt när man sitter och äter äggröra och marmeladmacka enligt min mening.
När det var dags att gå ut hade jag redan blivit varnad. Åskan mullrade tydligt över oss, men än hade det inte börjat regna. Jag tittade en sista gång ut genom fönstret och konstaterade att jag kanske skulle hinna till T-banan i alla fall. Men när hissen stannade i lobbyn stod spöna i backen. Ajdå. Jag tog mig inte långt. Caféet på andra sidan innergården blev mitt mål och jag ruskade på mig som en hund när jag kom in. Det gick knappt att se till andra sidan längre, det verkligen öste ned. Jag beställde en kaffe att ta med och väntade på att få komma iväg. Tanken bakom min blivande stadstur var ironiskt nog att köpa ett paraply.
Kvinnan i caféet, som jag redan tycker mycket om, gjorde min dag. Förutom att hon gör det godaste och billigaste kaffet i stan(jag misstänker att hon använder kokosmjölk i kaffet) så frågade hon om jag ville låna ett paraply. Hon är en ängel! Jag hann in till stan, köpte mitt paraply, pratade av mig med familjen på ett internetcafé och käkade lunch. Tack vare henne kom jag iväg i tid.
Idag är det måndag och jobbet är rätt så lugnt, fick dock ett norskt samtal eftersom vår norska support är sjuk och fattade inte ett ord. Efter en stunds hjärnstillestånd kopplade jag henne till Marcus, haha, han fick ta skiten, jag gjorde något annat istället! Nu trycker jag i mig en chokladkaka och hoppas på lite energi och att det går att gå hem tidigt ikväll. Allt löser sig!
Tjingeling!
(btw, bilder får ni någon annan dag, jag har alldeles för många på mobilen så det tar evigheter att ladda upp)
Dock när jag var ute en tur på stan i lördags så hände något jag länge väntat på men som jag önskade aldrig skulle inträffa. Jag har blundat för problemet länge nu men i lördags bara hände det, utan förvarning eller någon krusidull, så gick mina älskade Hong-Kong-skor sönder. Jag är förkrossad. Minst sagt. Dessutom var jag tvungen att gå en halv kilometer med bara en sko innan jag hittade en shop som sålde skor. De nya är ok, en akutlösning och jag har lite svårt att älska dem. Ni vet väl hur det är. De kan liksom inte riktigt fylla ut det där tommrummet och saknaden av de gamla. Men de fungerar och jag är glad att jag köpte dem trots att det gör ont i storton och jag får kramp i högerfoten.
Väl hemma igen kunde jag inte hålla mig. Jag gav mig in på uppdrag Brunch och resultatet blev lyckat. Dels lärde jag känna de nya matvarorna och mitt nya kök, dels smakade det gott och såg härligt färgglatt ut på tallriken. Under helgen passade jag dessutom på att plöja genom ännu en bok, ännu en lättläst Kajsa Ingemarsson, På det fjärde ska det ske, hennes debutroman. Den var helt ok, rätt så rolig, men jag tyckte ändå bättre om Små citroner gula(trots att jag alltid låg hungrig efter att ha läs den, de slutade ju aldrig prata om medelhavsmat, timjankyckling och bruschetta och pasta, knorr knorr sa magen medan kylskåpet fortfarande stod tomt). Nu har jag bara två böcker kvar liggandes på mitt nattduksbord, Sos från mänskligheten och Svart snö.
Efter den sista turen på stan kom jag hem rätt trött. I hissen på vägen upp fick jag sällskap av en lång asiat, han såg trevlig ut men jag var långt ifrån på sällskapshumör. Hur som helst, vi kliver ur hissen på sjätte våningen och han följer efter mig runt hörnet och sedan runt det andra hörnet, hmm. Men så inser vi båda att hej, vi är ju grannar. Haha. Vi skrattar och han presenterar sig som Nop. Trevligt att ses nickade vi båda och gick in till sig. Det var kul att få ett ansikte på dem man bor bredvid.
Innan jag gick och lade mig bestämde jag mig för en sak, eftersom jag samma morgon hade anledning att studsa upp och ned av glädje. Jag hade fått post! I min lilla mailbox hade det kommit ett vykort hemifrån! Ett gäng lustiga giraffer prydde framsidan och baksidan var nedklottrad med mammas handstil. Allt var bra hemma och alla hälsade! Det jag bestämde mig för var att vykortet fick vara den första pryl som fick pryda mitt skrivbord på jobbet.
Söndagen blev som Gud bestämde, en vilodag. Jag myste i sängen, gjorde frukost och bestämde mig hux flux för att möblera om lite. När jag sitter och äter vill jag gärna sitta och titta på något, fånga dagsljuset och driva bort i tankarna en stund. Men med matbordet placerat i ett mörkt hörn kändes det inte bra. Så jag bytte helt enkelt plats på mitt lilla bord och skrivbordet och kunde medan jag åt sitta och titta på folket som rörde sig på innegården. Man fick en skymt av de som tränade på gymmet, bilar kom in och ut, någon badade i poolen och en trädgårdsmästare rensade en av träden. Mysigt när man sitter och äter äggröra och marmeladmacka enligt min mening.
När det var dags att gå ut hade jag redan blivit varnad. Åskan mullrade tydligt över oss, men än hade det inte börjat regna. Jag tittade en sista gång ut genom fönstret och konstaterade att jag kanske skulle hinna till T-banan i alla fall. Men när hissen stannade i lobbyn stod spöna i backen. Ajdå. Jag tog mig inte långt. Caféet på andra sidan innergården blev mitt mål och jag ruskade på mig som en hund när jag kom in. Det gick knappt att se till andra sidan längre, det verkligen öste ned. Jag beställde en kaffe att ta med och väntade på att få komma iväg. Tanken bakom min blivande stadstur var ironiskt nog att köpa ett paraply.
Kvinnan i caféet, som jag redan tycker mycket om, gjorde min dag. Förutom att hon gör det godaste och billigaste kaffet i stan(jag misstänker att hon använder kokosmjölk i kaffet) så frågade hon om jag ville låna ett paraply. Hon är en ängel! Jag hann in till stan, köpte mitt paraply, pratade av mig med familjen på ett internetcafé och käkade lunch. Tack vare henne kom jag iväg i tid.
Idag är det måndag och jobbet är rätt så lugnt, fick dock ett norskt samtal eftersom vår norska support är sjuk och fattade inte ett ord. Efter en stunds hjärnstillestånd kopplade jag henne till Marcus, haha, han fick ta skiten, jag gjorde något annat istället! Nu trycker jag i mig en chokladkaka och hoppas på lite energi och att det går att gå hem tidigt ikväll. Allt löser sig!
Tjingeling!
(btw, bilder får ni någon annan dag, jag har alldeles för många på mobilen så det tar evigheter att ladda upp)
Snart helg!
Nu är det snart helg. Ska bli så skönt att hinna med att handla, tvätta, uträtta ärenden och sova. Häromdagen stuntade jag fullständigt i att vara duktig och kliva upp och myste ned mig i sängen med en bra bok istället. Har massor att köpa och fixa, men det var guld värt att få vila upp sig helt innan man gick till jobbet. Nu börjar jag komma på banan här i alla fall. Jobbar med planritingar fortfarande, men det är riktigt kul nu när man hajar hela systemet.
Men nu är det snart helg, och jag ser fram emot en massa mys, kul shopping och en hel del thaimat! Mums!
Tjingeling!
Men nu är det snart helg, och jag ser fram emot en massa mys, kul shopping och en hel del thaimat! Mums!
Tjingeling!
Jag har en plan!
Hmmm.
Jag börjar faktiskt komma in i jobbet nu, det flyter på rätt bra i alla fall. Numera får jag ta samtal från kunder, MEN mina hörlurar är helt fucked up. Så, när kunden ringer så är andra meningen nästan alltid "Oj, vilken dålig linje det var här". Suck, vore skönt med prylar som funkar, men det fixas nog så småningom. De säger att jag fick en second-hand-dator också och jag misstänker att det är den som jävlas och inte bara min telefonlinje. Well well.
Hursomhelst. Jag har en plan. En planritning. Eller vänta. Jag har hundratals planritningar. De ska kollas och fixas och trixas med och det ringer kunder och jag är inte helt med på priser och vanliga lösningar ännu. Hmm. Efter att ha skickat iväg kanske trettio planritningar till olika kunder och korrigerat tio till så ringer det och man måste avbryta det man håller på med för att hjälpa personen i telefonen(som dessutom klagar på min dåliga linje).
Haha! Nog om jobbet. Inatt sov jag i min lägenhet. Dock sov jag för kallt, vet inte hur min air-condition funkar än och vilken temperatur som är behagligast så imorse vaknade jag med en rosslande hals och huvudvärk. Men det ändrar vi på, imorgon tänker jag vakna och vara hur pigg som helst, då är det torsdag, och dår är det nästan fredag, och då är det nästan helg. Då ska jag shoppa loss igen!
Förresten har jag hela min Singapore-resa bokad nu med hotell och allt. 26-28 september är jag ute på visum-tur i landet utan tuggummi, Suthida ska prata med mig om vad jag behöver göra när jag är där lite senare. Ska bli såå roligt! Har jag tur så är kontoret uppdaterat och flyttat några våningar upp när jag kommer tillbaka, eller så kommer jag tillbaka precis till flytten.
Well well, slut på lunch snart, back to work!
Tjingeling!
Jag börjar faktiskt komma in i jobbet nu, det flyter på rätt bra i alla fall. Numera får jag ta samtal från kunder, MEN mina hörlurar är helt fucked up. Så, när kunden ringer så är andra meningen nästan alltid "Oj, vilken dålig linje det var här". Suck, vore skönt med prylar som funkar, men det fixas nog så småningom. De säger att jag fick en second-hand-dator också och jag misstänker att det är den som jävlas och inte bara min telefonlinje. Well well.
Hursomhelst. Jag har en plan. En planritning. Eller vänta. Jag har hundratals planritningar. De ska kollas och fixas och trixas med och det ringer kunder och jag är inte helt med på priser och vanliga lösningar ännu. Hmm. Efter att ha skickat iväg kanske trettio planritningar till olika kunder och korrigerat tio till så ringer det och man måste avbryta det man håller på med för att hjälpa personen i telefonen(som dessutom klagar på min dåliga linje).
Haha! Nog om jobbet. Inatt sov jag i min lägenhet. Dock sov jag för kallt, vet inte hur min air-condition funkar än och vilken temperatur som är behagligast så imorse vaknade jag med en rosslande hals och huvudvärk. Men det ändrar vi på, imorgon tänker jag vakna och vara hur pigg som helst, då är det torsdag, och dår är det nästan fredag, och då är det nästan helg. Då ska jag shoppa loss igen!
Förresten har jag hela min Singapore-resa bokad nu med hotell och allt. 26-28 september är jag ute på visum-tur i landet utan tuggummi, Suthida ska prata med mig om vad jag behöver göra när jag är där lite senare. Ska bli såå roligt! Har jag tur så är kontoret uppdaterat och flyttat några våningar upp när jag kommer tillbaka, eller så kommer jag tillbaka precis till flytten.
Well well, slut på lunch snart, back to work!
Tjingeling!
Framsteg gillas!
Mjaaaaa.
Inatt tänker jag sova första natten i min nya lägenhet. Var och handlade med Ida idag, hon är en pärla som hjälper till. Känns så himla bra att ha en jämnårig gullig tjej i närheten eftersom kontoret är fyllt av grabbar. Är bjuden till henne och Per för fotbollskväll, Sverige - San Marino(om jag inte har fel), men vi får se om jag orkar, vore roligt dock.
Idag kopplar Diakrit in mig på telefonen efter lunch så att kunder hamnar även hos mig. Har blivit godkänd av mina kollegor och de lugnar mig så fort jag blir nervös och säger att det är bara att fråga om det är nåt. Pirrigt ändå. Men det känns bra, det tyder bara på att jag går framåt, att jag lär mig och att jag gör nytta i företaget.
Skulle dock behöva handla lite kläder för kontoret, mina vardagskläder går halvt som halvt in just nu. Men det finns tid till det senare(bara jag hinner tvätta, vilket troligtvis kommer bli en upplevelse).
Nu är lunchen snart slut och I'm going back to work. Får försöka att inte förvandlas till en grönsak de sista timmarna med tanke på att det blev tidig morgon för shopping och lite sömn inatt(Hade flyttat min kudde till lägenheten och sov på hotellet :( ). Med ny energi från "Wok my way" och färskpressad apelsinjuice får jag gå in i mina arbetsuppgifter igen!
Ciao!
Lägenhet, woop woop!
Oj oj oj!
Jag har en lägenhet. Jag. Har. En. Lägenhet. I. Bangkok.
Skrev på kontraktet under söndagen(efter att ha haft en låååång kväll med kollegor och vänner på Khao San Road). Betalade första hyran och fick nycklarna i handen. Wow. Vilken känsla. Idag klev jag upp klockan nio, och åt faktiskt frukost på hotellet. Har inte provat den tidigare, hann aldrig med eftersom jag sov som en stock de första dagarna. Men idag hanns det med. Fick lite äggröra, våfflor, färsk frukt och rostat bröd. Dock gav brödrosten mig en upplevelse. Efter att ha väntat på att brödets skulle rostas alltför länge slungar brödrosten iväg min macka typ en meter upp i luften och sedan ned på golvet. Bakom mig står en asiatisk kvinna och skrattar hysteriskt åt mitt förvånade uttryck och mackan på golvet. Jag kan inte låta bli att skratta jag med.
Efter frukost och en dusch tog jag en taxi till lägenheten med min stora resväska. Hann med att plocka upp alla kläder in i garderoben, ta lite bilder som ni ser nedan, måla tånaglarna och slappa lite innan jag drog iväg mot tunnelbanan. Väl där mötte jag Per och frågade om det var ok om jag snodde hans tjej nån förmiddag för lite shopping till lägenheten, det var lugnt! Tjohoo, då kanske jag får lite sällskap av Ida när det ska inhandlas prylar! Toppen med ett par extra händer och mysigt tjejsnack!
Nu är jag på jobbet, med ny energi och fräscha ögon hänger man med lite bättre. Börjar bli kul när man fattar och barriären mellan mig och kollegorna är riven. Så himla trevliga människor, ska bli kul att börja lära känna de härliga thailändarna på kontoret också. Men det finns tid till det senare. Nu är lunchen snart slut och jag ska ringa mitt första samtal till en kund! Woop woop!
Sovrum
Sovrum - Garderob och korridor till badrum
Badrum
Badrum
Skrivbord - stora rummet
Soffa - stora rummet
Matplats - Stora rummet
Koket
Koket
Utsikt fran balkongen mot innergarden med pool och parkering
That's all for now people! Ciao!
Jag har en lägenhet. Jag. Har. En. Lägenhet. I. Bangkok.
Skrev på kontraktet under söndagen(efter att ha haft en låååång kväll med kollegor och vänner på Khao San Road). Betalade första hyran och fick nycklarna i handen. Wow. Vilken känsla. Idag klev jag upp klockan nio, och åt faktiskt frukost på hotellet. Har inte provat den tidigare, hann aldrig med eftersom jag sov som en stock de första dagarna. Men idag hanns det med. Fick lite äggröra, våfflor, färsk frukt och rostat bröd. Dock gav brödrosten mig en upplevelse. Efter att ha väntat på att brödets skulle rostas alltför länge slungar brödrosten iväg min macka typ en meter upp i luften och sedan ned på golvet. Bakom mig står en asiatisk kvinna och skrattar hysteriskt åt mitt förvånade uttryck och mackan på golvet. Jag kan inte låta bli att skratta jag med.
Efter frukost och en dusch tog jag en taxi till lägenheten med min stora resväska. Hann med att plocka upp alla kläder in i garderoben, ta lite bilder som ni ser nedan, måla tånaglarna och slappa lite innan jag drog iväg mot tunnelbanan. Väl där mötte jag Per och frågade om det var ok om jag snodde hans tjej nån förmiddag för lite shopping till lägenheten, det var lugnt! Tjohoo, då kanske jag får lite sällskap av Ida när det ska inhandlas prylar! Toppen med ett par extra händer och mysigt tjejsnack!
Nu är jag på jobbet, med ny energi och fräscha ögon hänger man med lite bättre. Börjar bli kul när man fattar och barriären mellan mig och kollegorna är riven. Så himla trevliga människor, ska bli kul att börja lära känna de härliga thailändarna på kontoret också. Men det finns tid till det senare. Nu är lunchen snart slut och jag ska ringa mitt första samtal till en kund! Woop woop!
Sovrum
Sovrum - Garderob och korridor till badrum
Badrum
Badrum
Skrivbord - stora rummet
Soffa - stora rummet
Matplats - Stora rummet
Koket
Koket
Utsikt fran balkongen mot innergarden med pool och parkering
That's all for now people! Ciao!
In BKK
Mjahapp, då var man här.
Resan var lång, krånglig och händelserik. För det första fick jag stå en timme i check-in-kön för att få veta att de inte släpper in mig utan retur- eller vidarebiljett eller visum. Jag ringde i panik till chefen i BKK som hjälpte mig ordna allt. Efter att ha pratat med surisarna bakom disken behövde de min vidarebiljett utskriven. Dock finns ingen skrivare för oss resande tillgänglig. När det är typ 10 min kvar av incheckningstiden skäller jag ut dem eftersom ingen hjälper mig och tillslut kommer en man och tar mig in där de jobbar och hittar en skrivare i sista sekund.
Suck!
Resten gick rätt bra. Bra mat på flyget, men det var långt med 10 timmar. Bra resesällskap. Väl framme i Bangkok gick det lättare men ändå lite krångligt. Jag fick inte checka in på hotellet förrän fem timmar senare när rummen städats. Så det blev en tur på stan, lite kaffe och aircondition tills jag fick komma tillbaka.
Rummet var jättefint, med den största säng jag sett. Det har aldrig varit så skönt med en sval dusch och ombyte av kläder.
Sedan fick jag träffa chefen, kollegorna och prova på lite på jobbet. Kolla in systemet, mail osv. Gick förhållandevis bra med sömnbrist, förkylning och jetlag.
Inatt sov jag i 14 timmar. Välbehövligt! Nu är jag tillabaka på jobbet, det är rätt lugnt så de andra har tid att hjälpa mig att snappa upp det nödvändiga för att komma vidare. Bilder kommer senare.
Jag har bokat tid med en tjej som heter Jenny, hon ska hjälpa mig hitta en lägenhet i helgen. Wohoo, spännande!
Helgen kommer bestå av vila, shopping och en hel del cafébesök.
Uppdateringar kommer :)
Me on my way to Arlanda.
Arlanda was hard on me.
Taking a break on True coffee for some writing and waiting for the room.
In BKK, road near MBK.
In the office. It's like an ocean of computers and funny thaipeople.
The hotelroom, kingsizebed for sure!
The officebuilding. Hihi, I work there!
Entrence to the office.
A quick sketch on the roomlayout for my apartment. Got the key today!
Ciao!
Resan var lång, krånglig och händelserik. För det första fick jag stå en timme i check-in-kön för att få veta att de inte släpper in mig utan retur- eller vidarebiljett eller visum. Jag ringde i panik till chefen i BKK som hjälpte mig ordna allt. Efter att ha pratat med surisarna bakom disken behövde de min vidarebiljett utskriven. Dock finns ingen skrivare för oss resande tillgänglig. När det är typ 10 min kvar av incheckningstiden skäller jag ut dem eftersom ingen hjälper mig och tillslut kommer en man och tar mig in där de jobbar och hittar en skrivare i sista sekund.
Suck!
Resten gick rätt bra. Bra mat på flyget, men det var långt med 10 timmar. Bra resesällskap. Väl framme i Bangkok gick det lättare men ändå lite krångligt. Jag fick inte checka in på hotellet förrän fem timmar senare när rummen städats. Så det blev en tur på stan, lite kaffe och aircondition tills jag fick komma tillbaka.
Rummet var jättefint, med den största säng jag sett. Det har aldrig varit så skönt med en sval dusch och ombyte av kläder.
Sedan fick jag träffa chefen, kollegorna och prova på lite på jobbet. Kolla in systemet, mail osv. Gick förhållandevis bra med sömnbrist, förkylning och jetlag.
Inatt sov jag i 14 timmar. Välbehövligt! Nu är jag tillabaka på jobbet, det är rätt lugnt så de andra har tid att hjälpa mig att snappa upp det nödvändiga för att komma vidare. Bilder kommer senare.
Jag har bokat tid med en tjej som heter Jenny, hon ska hjälpa mig hitta en lägenhet i helgen. Wohoo, spännande!
Helgen kommer bestå av vila, shopping och en hel del cafébesök.
Uppdateringar kommer :)
Me on my way to Arlanda.
Arlanda was hard on me.
Taking a break on True coffee for some writing and waiting for the room.
In BKK, road near MBK.
In the office. It's like an ocean of computers and funny thaipeople.
The hotelroom, kingsizebed for sure!
The officebuilding. Hihi, I work there!
Entrence to the office.
A quick sketch on the roomlayout for my apartment. Got the key today!
Ciao!
