Singapore var det, ja.

Det var vackrare än jag minns det. Och det luktade mer än jag minns det. Men jag hade några riktigt bra dagar. Tanken var som sagt att jag skulle få rätt visum för att kunna ordna ett workpermit. Det gick lätt som en plätt, lämnade in en redig pappersbunt med pass och allt på måndagmorgonen och hämtade ut mitt pass på tisdag eftermiddag. Jättelätt!

För övrigt passade jag på att skämma bort mig lite när det ändå var semester. För mig är det semester när jag inte planerar något, bara kliver ut på gatan och går på känsla, vart är jag på väg? Dessutom verkade magen ha mycket att säga till om. Det blev många fik på vägen. Första dagen inhandlade jag en bok. Nicholas Sparks The Guardian var framförallt en kärlekshistoria, i andra hand en thriller som sakta men säkert kröp in under skinnet på mig. Den var riktigt bra, och jag plöjde mig igenom de nästan 500 sidorna på knappt tre dagar.

Det blev många promenader på stan. Jag älskar att bara gå och titta på naturen, byggnaderna som är en sådan blandning mellan modernt och upprustat gammalt, den smarta reklamen och konsten, de så väldigt olika människorna, den varierande maten. Allt. Det finns så mycket att se, ändå är det så litet, och egentligen inte mycket att göra. En lustig mix av rastlöshet och spänning.

Men jag njöt fullt ut av min egentid. Gick i de dyra butikerna och provade sjukt dyra kläder bara för att se kassörskorna bli nervösa. Provade åka tunnelbanan åt fel håll och se var jag hamnade. Gick en sväng längs vattnet och flydde regnet genom att besöka ett enormt kulturhus där en av korridorerna var fylld av ironiska facebook-statyer.

De gånger jag väl tog en taxi var det i stort såhär en konversation gick:
- Where are you from?
- Sweden.
- Aaaaah, Ibrahimovic. I know I know.
- Yeah, good fotballplayer.
- So are you here for F1?
- No, I'm here to get my visa to Thailand.
- Ah, ok. Tourist visa?
- No, working visa.
- You work in Thailand? You can speak thai?
- Yes I work in Bangkok. And no, not yet.
- Ah, I like Bangkok.
- Yes, me too.
Tystnad.
- So how long you stay in Singapore?
- Just for a couple of days.
- And you're not going for the F1?
- No I'm not going for the F1!

Ja, det lustiga är att jag verkligen inte överdriver, i stort sett så var det såhär varje gång jag satte mig i en taxi. Haha! Men de är glada och hjälpsamma om det är något man undrar över. Och det kan vara värt mycket.

Jag köpte en tröja, att ha på jobbet. Den var dyr, men jag unnade mig den. Jag köpte en parfym av en kille som hade ett alldeles för plingande säljleende för att vara verkligt. Men jag fick mycket för pengarna. Sedan köpte jag kaffe...

Jag vet inte om jag någonsin i hela mitt liv har druckit så mycket kaffe som jag gjort de här dagarna. Idag när jag var tillbaka på jobbet var jag helt snurrig. Tills jag fick mitt kaffe. Pfft. Jag som aldrig trott att jag skulle bli sådan av kaffe, det blev nog en redig överdos de här dagarna. Haha! Men jag älskar att fika, och även om det var en macka, en nudelwok eller en cheesecake så var det alltid en kaffe på bordet.

Hotellet var kanske ingen höjdare, utan varmvatten och med plastiga lakan som gjorde att man kändes konstigt kladdig, så spenderade jag det mesta av min tid ute istället. Och jag känner nu, att sömn kanske inte vore en så dum idé. Med tanke på att jag de här dagarna ska gå över från planritningar till foto behöver jag lite extra fokus på jobbet. Men det ska nog flyta på bra, jag är i goda händer och lär mig fort.

Tänker på dem där hemma. Saknar de närmaste, men klarar mig ändå. Har lyckats prata med de flesta, men tänker på många. Vykorten som skramlat in är guld värda, önskar att jag kunde visa min uppskattning. Så jag skickar en stor kram genom cyberrymden och hoppas de som läser tar emot den.

Inga fasta planer för helgen ännu, det är lönehleg och allt kan hända! På måndag kommer kontoret att ha flyttat från den 14:e våningen till den 27:e. Med en fantastisk utsikt och många fler fördelar kommer det säkerligen krångla i början av veckan. Men det är sådant som löser sig. Det är mycket att se fram emot. Jag hoppas i stort sett bara att vår air-con fungerar som den ska!

Vi hörs senare! Nu är tvätten klar och jag ska lämna pojkarna att spela FIFA i fred. Tack för lånet av datorn Marcus!

Tjingeling!