Ibland säger bilder mer än tusen ord

Semester i Hua Hin november 2011



























Glassen kom inte med, vi åt upp den så fort :)

Tjingeling

Två glada päron installerade i The Big Mango

Tidig morgon hämtade jag två stycken trötta men skinande glada föräldrar på Suvarnabhumi Airport.

Resan hade gått bra med några smärre överraskningar, både glada och mindre roliga, tacksamma var de över att få ha åkt med Thai Airways. Efter en snabb taxiresa till Asok och min lägenhet började de vakna till liv. Nyfikna var de på lägenheten, området och kontoret som ligger bara 5-10 minuter bort.

Men först var det projekt resväska. Upp med alla svenska godsaker och in med det i både kyl och frys. Ost, smör, messmör, muffins, kanelbullar. Imorgon blir det fika på kontoret, det är ett som är säkert!

Vi hann med en liten promenad med läsk och glass för att kika på kontoret innan det var dags att installera sig på hotellet. Det var fortfarande svalt ute och tidig morgon så vi njöt alla tre av att spatsera längs ett lugnt Asok. Sedan hade ju jag bokat rum på Adelphi Suites på Sukhumvit Soi 8 och smidigt gick det att checka in. Att de dessutom uppgraderat deras rum till ett av de finare alldeles gratis var ju inte heller fy skam.

Jag handlade lite dryck, ett nytt sim-kort för att få ett thai-nummer och färsk ananas medan de vilade sig, givetvis med air-condition på fullt ös. De fick sova några timmar(och jag också, fast hemma hos mig, det är inte alla dagar jag kliver upp kl 05.00... haha) innan vi möttes upp för middag på hotellets restaurang.

Maten var kanongod och innan dagen blivit slut hade de också bokat rum och taxi för resan mot Hua Hin imorgon. Allt kommer flyta på alldeles galant, man kan nog säga att de fått en rätt fin start på sin semester.

Lillebror, nu ser du till att inte vända upp och ned på huset medan jag pysslar om mor och far härborta! Hoppas du har riktigt roligt du med och njuter av lite egentid därhemma. Kram på dig från (lilla)syster, och tack för chokladen, det var det första jag stoppade i munnen av allt mumsigt som mammen och pappen hade tagit med sig!

Imorgon blir det nog frukost på Swensens, innan jag vinkar av pärornen för deras första semestervecka i Thailand!


Jag fikar. Jag dansar. Jag jobbar. Jag lever.













Tjingeling!

Livet i en liten gul tub

Häromdagen fick jag ett paket hemifrån. Massor av svenska godasker fanns det där. Imorse passade jag på. Ni som känner mig riktigt väl vet att det finns en sak jag älskar att ha på frukostbordet. Det finns i en gul tub som man blir alldeles glad av att titta på. Jag känner mig alltid lite bättre när jag får smeta ut dess innehåll på mina rostade mackor. Det får mig att bli lite starkare, lite gladare.



Så jag firar mitt 100:ade blogginlägg med att prisa gudarna för att Messmöret finns.
Det blir nog en bra onsdag trots allt.

Tjingeling!

En uppdatering är väl på sin plats

Sådär, då var det dags.

Jag tycker att varje gång jag skriver är det mycket som händer och så förväntar jag mig att det ska lugna ned sig. Det gör det inte.

Nu är det mer än någonsin. Vi vänder blad för ett nytt kapitel och jag ser minst sagt fram emot det kommande året.
Det första var skakigt, så mycket nytt att ta in och anpassa sig till. Nu står man ändå med båda fötterna på jorden och springlust i benen.


Så för att kort sammanfatta vad jag pysslat med de senaste veckorna.

- Jag har förnyat mitt kontrakt hos Diakrit. Så ja, jag kommer inte kika förbi Sverige den närmsta tiden som det ser ut just nu. Jag sitter tryggt på Fotosupporten i Bangkok med många möjligheter framöver.

- I och med det nya kontraktet var det också dags att förnya boendet då man fått sig en löneförhöjning. Min lya i Sutthisan fick gå till någon bättre behövande medan jag norpade en hörnlägenhet på 25:e våningen på Asok med 5-10 minuters gångavstånd till kontoret.

- Diakrit firade nu i september sitt 10-årsjubileeum och det andades lite dolt ett ord i samband med den meningen: Fest! Japp, och hemligt var det så långt det gick. Vi gissade ganska bra där när bilden släpptes och allt hysch pysch slutade alltså med party i dagarna 3 på Sheraton Hotel and Resort i Hua Hin.



För de som är nyfikna på mer bilder från hotellområdet följ länken nedan.
http://www.starwoodhotels.com/sheraton/property/overview/index.html?propertyID=1590

Jag måste säga att det var sjukt vacket och avslappnade, samtidigt som det var fullt med underbara människor från företaget. Det minglades hejvilt bland våra olika små oaser och det var fantastiskt att få lära känna de personer man nästan dagligen pratar i telefonen med men aldrig mött öga mot öga.

Det presenterades en hel del nyheter som kommer inom kort i företaget, samtidigt som vi hade olika aktiviterer som team-building, fester och poolpartyn. En del bilder från festen får ännu inte publiceras så det kommer ett gäng senare.

Efter den helgen har man ändå fått känslan som de vill att vi ska ha. Känslan av att vi ändå är en familj. Vi stöttar och hjälper varandra och jobbar oss tillsammans framåt.



Men som jag så, det kommer mer bilder från festen senare, vi hade ju trots allt flertalet fotografer på plats och jag har hört det ryktas om ohyggligt många bilder.

Tillsvidare får ni nöja er med detta och mitt ord på att jag återkommer.

Tjingeling!


Väntar in..

.. min flytthjälp.

Två fina pojkar ställer upp i utebyte mot pizza och pilsner. Det behövs, de två väskor jag packat klart är inga lätta små saker och mina inte längre så aktiva muskler räcker nog inte. Sedan har jag ännu ett bord med prylar som givetvis ska med. Det lutar helt klart mot att det blir två taxirundor innan det är klart.

Har också en tvättkorg fylld med kläder jag inte längre använder, var lämnar jag det? I soprummet?

Imorgon planerar jag att inhandla saker som man inte tänkt på ännu. Samt kika på "formell klädsel" som man ska ha inför festen och evtuella nya vardagskläder.

Tjingeling!

Förbereder

Japp, massor av förberedelser är det.

 - Jag ska flytta. Närmare kontoret, en liten uppgradering av lägenhet med större kök, vardagsrum och hörnbalkong på 25:e våningen. Nära och bra till goda matställen och gångavstånd till kontoret. Planerar att kunna flytta in på lördag om allt går som jag vill.



Det gillas.

- Det förbereds även inför Diakrits 10-årsjubileeum som ska firas i dagarna tre. Alla anställda kommer till Bangkok och vi kommer bli ett gäng på runt 200 personer. Fortfranade är det väldigt mycket hysch hysch om vart vi ska åka och vad vi ska göra. Det enda vi fått veta är att Diakrit står för mat och dryck(alkoholhaltigt i massor?), boende på en 5-stjärning resort och vi har fått vår lista på vilka typer av kläder vi behöver packa med oss.

Det har skickats ut en bild från hotellet (som vi misstänker är Sofitel eller Sheraton i Hua Hin men ingen bekräftar det)



Hur som haver är det mycket på gång. Man handlar kläder, flyttstädar, ser till att ha pengar till allt samtidigt som det är vanliga arbetsveckor. Nästa vecka kommer det skramla in lite Diakrit-svenskar, förutspår en del trevliga middagar och roliga utrekvällar mitt i alltihop.

Tjingeling!

Mitt liv, min profil

Mycket som händer, det händer också på facebook.
Ibland tycker man att det tar över så mycket att man blir less, men ibland förundras man över fenomenet. Som idag, jag insåg hur riktig och äkta min profil faktiskt var.

Den visar verkligen de mest väsentliga faktan om min bakgrund och nutid, den visar bilder från mitt liv just nu och med min profilbild kan jag framhäva min personlighet och visa vem jag är.



Haha, första intrycket i cyberrymden alltså?! Skicka vänförfrågan någon?

Veckans...

... att-göra: fundera över och snoka reda på ny lägenhet. Kontraktet går ut den 4 september, dags att leta nytt!

... impulsköp: svart/blommig sommarklänning.

... bio: Rise of the planets of the Apes

... nagellack: rött eller guld.

... pinsamma: var ut på lördagskvällen och kommer hem kl 05.20 på morgonen och inser att jag låst ut mig. Var tvungen att knacka på byggnadesns managment, väcka en thaländare som inte kan någon engelska och förklara att min nyckel finns inne i mitt rum. Som tur var fattade han mitt svamlande och ringde in en kille som fixade allt på 2 minuter för 400 bath.

... godsaker: Swensens Mocha Almond ice cream, yum yum!

... tv-serie: White Collar

... överraskning: strömavbrott. Måndagen avslutades 2 timmar tidigare pga det small i en elstolpe och hela byggnaden blev kolsvart.

... låt som spelas om och om igen: Salt Skin - Ellie Goulding

... homedelivery: Pizza Company, alltid inom 15 minuter. Det. Är. Grymt.

... höjdpunkt: Jag köpte en Cappuccino och när jag tog av locket fanns alltså en smiley av mjölkskum på insidan. Helt underbart!




Nu börjar en ny vecka med nya spännande dagar, lets go people!

Ett livstecken...

... är ni åtminstonde värda.

Jo, jag lever. Och jag mår bra och har mitt egna liv härborta.

Jag vet att uppdateringarna minskat och jag är fullt medveten om att vissa av er undrar vad som händer.
Det är, om jag ska vara helt ärlig, alltid massor på gång.

Jag kan sammanfatta det såhär:

- Jakt på ny lägenhet
- Nya arbetskollegor
- Gamla arbetskollegor lämnar teamet för att börja på nya positioner
- Några svenska vänner har just flyttat in i sitt hus så man vill givetvis åka på besök
- En thailändsk väninna bjuder på thaidesserter, dvs film och umgänge istället för att åka hem
- Det planeras inför företagets 10-årsjubileeum
- Helger har spenderats med nära och kära alternativt har man kollat på film och vilat hela dagarna

Det är helt galet vad det är mycket som händer hela tiden.
Men jag mår alldeles utmärkt, lever mitt i en dröm med goda vänner och kommer inte lämna den än på ett tag.

Tack Thailand för de många möjligheterna, mitt liv är verkligen här just nu. Och tack till familjen som stöttar, förstår och finns där vad än som händer.

Nä, en marmeladmacka på det här kanske?

En måndag med många sidor

Min jobbmåndag bölrjade galet och slutade hektiskt. Fasen.
Sjuka fotografer. Frågvisa säljare. Och. Givetvis. Mäklare med krav.

Det var faktiskt ett tag sedan jag kände mig otillräcklig. Jag hatar att be om hjälp. Att inte vara nog för att göra det som behövs. Jag liknar mig själv ibland som ett enmansskepp kämpande för att vända bort från ett vattenfall. Ibland vänder vinden och och hjälper mig åt rätt håll. Kursen behöver inte vara bestämd och man följer impulser, intution. Man vet egentligen vad som är rätt. Men när jag knappt kan hålla mig över ytan är det fortfarande långt kvar innan jag skriker efter livbojen.

Efter en sen middag med vänner och en hel del funderingar runt var man kommer ifrån. Uppväxt. Familj. Vänner. Hem. Traditioner. Livsval. Kontrollerbara och icke kontollerbara. Så inser jag att mycket har nog att göra med det.

Mitt hem. Det jag kommer ifrån, är något många kallar för "Bonnhåla". I mina ögon, såhär 20 år senare med perspektiv, är det något annat.

Det har format mig så otroligt mycket. De människor, den omgivning, den natur och den kärlek som funnits där. Den är fascinerande, och glasklar, i efterhand.

De upplevelser, de erfarenheter som gjort mig till den jag är idag. Alla de dagar man hamnat i situationer där man egentligen inte räcker till, och ändå ger mer för att lyckas är oändliga. Så många gånger jag pushat mig själv fastän jag inte kan, de gånger jag gett mer är jag har att ge, det gånger jag låtiti min kropp ta i så mycket fastän jag inte haft styrkan. Det finns där. Jag vet det.

Och jag vet var det kommer ifrån. De fantastiska uppleveler jag haft som kommit från en gård där så mycket kärlek, tillit och inre styrka funnits, som har gjort mig till en människa som kanske inte alltid visar det, men som alltid har min bakgrund synlig.

Jag insåg det ikväll. Någon chockades (som vanligt) över min ålder. Det sägs att man ser i någons ögon, hur mycket man varit med om. Och tydligen säger mina ögon mer än vad jag gör.

Jag har en bakgrund jag är mäkta stolt över, en älskad familj och ett sjujäkla liv att leva.

Det kanske syns. Jag har nog bara inte insett det förrän idag.

Dagdrömmar under lunchtimmen

Livet är lugnt. Det rullar. Det händer saker. Då och då.

Semesterveckor i Sverige gör det inte till någon upptagen dag på jobbet. Idag vek jag två tjugolappar till två skjortor. Jag har läst lite bloggar, nyheter osv. Någon hade vunnit 185 miljoner euro, ca 1,7 miljarder kronor. Snacket gick, vad skulle man göra?

Alla endades om att man slutar jobba och ägnar sig åt en eller flera hobbies på heltid. Projekt och livsdrömmar skulle uppfyllas. Många skulle resa, ge bort pengar till familj, vänner eller till något välgörade ändamål. En riktig fest skulle det bli, firande under flera veckor med nära och kära.

Hur mycket skulle man förändras? Skulle man bli till en bättre person, om man har möjligheterna till att göra det man vill i livet? Hur skulle människor i din närhet bete sig, skulle de förändras? Hur de behandlar dig?

Var börjar man? I vilken ände börjar man skapa sig ett nytt liv? Eller lever man kanske bara på som vanligt?

En av mina största frågor i det läget är snarare
Skulle jag någonsin bosätta mig, eller konstant resa till nya platser?

Familjens drömmar är givet prioriterat, men det finns mycket kvar efter det. Vad är steg två? Hur många nya drömmar kan man uppfylla egentligen?

Oops, nu är klockan nästan 13.00, det är dags att se arbetsam ut igen.

Vi hörs, tjingeling!


Fröken Jamas och lågsäsong

Jag känner att jag skämmer bort er nu med blogginlägg men allvarligt talat så har jag tiden och energin att lägga ned just nu. Lustigt nog.

Tiden har gått långsamt idag. I och med lågsäsongen finns det knappt något att göra och man blir riktigt glad och pratsjuk när kunderna eller fotograferna ringer in. Man kan lägga ned lite extra kärlek och omtanke på att fixa precis det rätta men den större delen av dagen känns det som att jag snurrat några varv på stolen, sörplat kaffe och bara allmänt småtjattrat om ingenting. Produktivt? Effektivt? Nja, inte riktigt.

Till min förvång sa plötsligt Niklas strax före klockan åtta idag.

Niklas: Du får gå nu om du vill.
Jag: Va?
Niklas: Ja, jag har ordnat det nu till dig.
Jag: Seriöst?
Niklas: Ja, så börjar jag en timme senare på fredag. Mackan har redan sagt ok.
Jag: Men... Vad ska jag göra?

Jag blev så paff att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Vad gör man kl 8 på kvällen i Bangkok?
Eftersom Marcus var hemma och sjuk gissade jag att hans flickvän Stephanie satt hemma och inte var helt road. Några sms senare var jag på väg till Hyde&Seek för middag med henne. 



Vi pratade om allt mellan himmel och jord och gick sedan på en promenad och bara fortsatte att prata. Att sitta i en grabbig stämning dagarna i ända är rätt kul, man har sina guldkorn, men att för omväxlings skulle få prata med en tjej är som att gå på moln. Matlagning, shopping, djur, levnadssätt, människor, film. Vi gick igenom mycket kul och då vi har olika bakgrund ser man olika på vissa saker och att förklara bådas kulturer och att mötas i en annan är spännande. Och bara det att jag inte behöver höra ett ord om fotboll eller dator/tv-spel på en hel kväll får mig att nästan vilja nypa mig i armen. Det är magiskt.

Jag och Jamas har förressten lärt oss att leva med varandra. Lite halvt i alla fall. Hon har sina stunder när hon är rätt söt, typ, när hon ligger och kurrar i mitt knä eller på min mage.



Men det faktum att jag lärt mig varför hon heter Jamas(dvs att hon gärna kör upp mig klockan sju på morgonen och jamar konstant) är ingen höjdare. Inatt väckte hon mig genom att krypa in under täcket och dutta med sin kalla nos i mitt knäveck. Det var inte populärt. Hon tycker heller inte riktigt om mig när jag lägger min uppmärksamhet på datorn och man känner sig rätt så uttittad ibland... hon riktigt blänger...



Men som sagt det funkar fint. NU tror jag vi ska slå igång en film eller nåt och peta i oss lite cocos-youghurt. Och hoppas på att morgondagen blir något mer händelserik.

Tack och hej!




That thing you do

Satte igång en film när jag kom hem. Och genast föll jag in i ett såkallat

"facebook/marmeladmacka/mys-med-katt-på-magen/blogg-och-nyhetsläsande-mode".

Jo, det existrerar och jo, det känns så bra. Dagarna är kortare, det är mindre att göra på jobbet och jag känner energin komma tillbaka. Jag är omsvärmad av leenden och lustiga upptåg, det är konstant något på G och sedan jag kom tillbaka till Bangkok känns det som att jag lever livet igen.

Högsäsongen tog musten ur mig men efter att ha balanserat upp det så ser jag riktigt fram emot de kommande månaderna. Det är många förändringar inom företaget, shit allt går i raketfart nonstop och jag kan bara säga att det ser positivt ut. Ända sedan jag kom tillbaka är det som att världen än en gång visat mig hur rätt det är och att jag inte kunnat vara på något annat ställe, this is home.

Nu väntar vi på nästa kapitel och jag känner på mig att det kommer vara lika händelserikt som allt annat är just nu. Love it.

Jag avslutar mitt inlägg enbart för TheBigBangTheoryLovers med ett foto som fick mig att skratta rakt ut.



Lets just call it awesomeness!

Valet i Thailand

Det har varit val i Thailand. För de som inte visste.

Känner mig helt ärligt som en av de minst insatta men hoppas innerligt på att allt ska gå väl.
Man ser statistik där folk röstat på om de tror att våldet blossar upp i samband med valet och det har inte varit siffror som fått mig att bli helt lugn. Men personligen har jag inte märkt av något än.

Jag tror det är positivt att se att så många röstat, jag läste imorse att 74 % lagt sin röst och fick sedan veta av en thai-kollega att endast 40 % röstat tidigare vilket är en enorm förändring.

Själva valet har gått väldigt lugnt till trots allt, det kunde lika gärna varit kaos med de galet många poliser som skickats ut. Men allt har gått väldigt smidigt till vad jag vet och resultatet är väldigt tydligt. Kankse för att så många fler faktiskt tagit steget och tyckt till när de har chansen.

För mer information kring valet läs antingen det svenska DN:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/storslam-for-oppositionen-i-thailand
eller det Bangkok Posts:
http://www.bangkokpost.com/news/politics/245407/yingluck-declares-five-party-coalition
det senare för mest och bäst information.

Tjingeling!

Girls on a daytrip, oh yeah!

Marcus och Marcus flickvänner Jinny(thailändska) och Stephanie(kinesiska) drog med mig på en dagstrip för en hel del thaiupplevelser.

Vi har käkat thai-sweets i massor, gjort en egen lerkruka eller vad man nu ska kalla det, åkt egen båt på floden, shoppat på köpcenter och marknader, ätit glass, blivit solbrända, gjort eget thaigodis, matat fiskar i floden, skrattat så vi nästan gråtit och bara haft en underbar tjejdag med bäste guiden Jinny.

Här kommer en bildbomb från vår dag.






































Tack för en underbar dag tjejer!

(Kommer ännu en uppdatering nån dag med mer bilder från veckorna)

Tjingeling!

Vilken vecka!

Jösses.

Tänk att det gått en vecka sedan jag kom hem till Bangkok. Det har varit händelser nonstop.

Jag landade på söndagen och var ut och käkade med Alex. Man behövde få ordning på tankar, känslor, jetlag, samtidigt som man var nyfiken på det senaste och ville ta in så mycket som möjligt. Jag är förvånad över att det inte blev kortslutning i knoppen. På kvällen så sprang jag över till Marcus och Jinny och kollade på film för att inte somna för tidigt, och de ville givetvis plocka i sig av det svenska godiset jag hade med mig.



Måndagen så kastades man in i jobbet igen. Med nybakta muffins och svenskt godis lockade man till sig kollegorna som knappt kunde hålla fingrarna i styr. Man uppdaterade sig och gick in ett work-mode, dock i en lägre hastighet än normalt. Dels pga att det inte spelade någon roll hur mycket kaffe man hällde i sig så var man ändå trött och dels för att lågsäsongen kommit krypande. Arbetstempot är lite mer lagom numera och man hinner med så mycket mer. Jag hade ändå över 100 mail att läsa samtidigt som man jobbade, jag är glad att det inte är något man behöver göra varje dag, pust.
Efter en lång dag på jobbet så åkte jag inte hem till Sutthisan utan tog först en tur till Phra Khanong, där jag möttes av en exalterad Anna. Då de åker till Sverige en månad har jag lovat att ta hand om fröken Jamas, deras katt. En genomgång i kattmat/kattlåda/elektriska prylar/nycklar/byggnaden/området senare så åkte jag hem för dagen. Puh. Det är tur att det är ett mysigt område och en riktigt fin pool.



Tisdagen så var endast jag och Alex på fotosupporten då Niklas tagit semester och dragit till Koh Samet med familjen. Tröttheten var tyngande och det blev lite övertid men allt gick som på räls i varje fall. Jag hade under morgonen packat min laptopväska för att flytta över det nödvändigaste inför min tid som roommate till Jamas. Den blev en aning "överpackad", om det nu finns ett sådant ord, och det var rätt knöligt att ha koll på grejorna. Detta resulterade i att jag stoppade ned plånboken rätt slarvigt och rätt dumt. Det ena ledde till det andra och på väg från jobbet måste den ha glidit ur väskan i taxin. Vi hade åkt till Wow Café för att äta middag och umgås och mitt goda humör sjönk ganska så snabbt. Det bjöds på öl och efter en lättare utekväll bar det av hemåt med lånade pengar.



Onsdagen börjades med att åka till Jamas då jag inte haft någon lust kvällen innan. Hon var skeptisk till min närvaro men det gick bra, jag bjöd ju på mat och sedan bar det av till jobbet för ännu en vardag. Under dagen spärrade jag mina kort och såg till att få ett nytt nyckelkort till jobbet. Att tappa plånboken är inte det roligaste, allt blir så omständigt. Det är tur att allt löser sig, dagen avslutades med att sova över hos katten och i det här läget behövdes det en hel del sömn. Jamas tycker dock att hon borde vara den som får all uppmärksamhet och visar det gärna med ett rätt tydligt kroppspråk.  



Torsdagen såg jag till att skaffa nytt kontokort, det var en lättnad att kunna ta ut pengar igen och se att allt var kvar. Vi hade sedan lyxen att jobba endast halvdag, så himla härligt att starta med kortvecka efter semstern! Tiden flög iväg och jag och Alex planerade in en lunchsväng. Han behövde dock skynda iväg för att ta emot sin nyinköpta tvättmaskin så jag hängde kvar på kontoret och avslutade lite mer. På väg därifrån fick jag en lustigt fråga från Marcus.
- Jomendu, du ska inte med på pojkflickeshow ikväll?
Måste säga att det är en lite lustig fråga att få av sin chef, men efter någon sekunds tvekan blev det ett
- Jomenvisst, varför inte!
Se länken för att komma till The Calypso Cabaret
http://www.calypsocabaret.com/ och http://en.wikipedia.org/wiki/Kathoey 
för lite mer info om pojkflickor i Thailand som är väldigt vanligt. Givetvis fick man ta kort också efter den makalöst häftiga showen. De var grymt snygga, grymt duktiga och grymt roliga! 



Fredagen(ledighet, åh så underbart det kan vara!) så käkade jag frukost med Alex och den nylandade Viktoria på Thong Lo. Vi tog en redig tur på stan innan vi åkte för indisk middag på Khao San Road. Jag lyckades få tag på en laserpekare för att kunna leka med katten, men ingen ny plånbok. På väg hemåt igen så ringde vi Marcus som firat midsommar på Hyde&Seek med flickvännen Steffie och vi åkte vidare tillsammans. Kvällen var ung och efter att ha delat på en flaska Smirnoff så kände vi oss nöjda med vår midsommar! Vilken kanondag det blev av det hela!

Lördagen kom med sömn och en rätt sen frukost. Vid halv fyra hade jag ätiti upp och var redo för en runda av shopping, en ny tröja och lite kvällsplanerande med en take-away-kaffe i handen är väl i stort sett hur mina lördagar brukar se ut. Efter en hel del sms-ande så fick jag ihop ett gäng på 7 som åt en sen middag tillsammans på K-Village.

Nu går lördagsnatten över till söndagsmorgon och jag sitter hemma i Sutthisan och surfar med en messmörsmacka och en blandad pott av dansmusik. Jag räknar med sovmorgon och shopping även imorgon för att ladda inför nästa arbetsvecka. Livet rullar och man vet aldrig vad nästa dag har att ge!

Ett tillägg...

... till min "vanesakslista":

Du äter med gaffel och Sked. Jo, precis, inte kniv, utan Sked.
Och man använder gaffeln till att putta upp maten på skeden som du sedan stoppar i munnen, alltså man stoppar nödvändigtvis inte gaffeln i munnen.

Vi västlänningar är tydligen mycket lustiga som tycker om att äta med gaffel och bara använder skeden för soppa. Tänk så många detaljer och olikheter man kan ha lite roligt åt, världen är underbar.

16 dagar av semester

Ja, det unnade jag mig, och inte nog med det. Det var hemma i Sverige.
Jag skulle vilja sammanfatta min semester med ett enda ord.

Fika.

Jag har fikat minst två gånger om dagen. Med eller utan familjemedlemmar(mestadels med). Det har varit kakor, muffins, mackor med massor av olika sorters pålägg, allt från ost och marmelad till salami och tzatsiki. Så mycket godsaker man ska hinna proppa i sig så man klarar sig, det dröjer till nästa gång.

Men Mums vad gott det var.

Men det var väl behövda två veckor av mys, kramar, kamrater, film, djur och skratt. Jag har verkligen vilat ut och nu kommer jag tillbaka till Thailand med ny energi. (Gissa vad jag gjorde först efter att ha duschat och packat upp väskan?! Kanske fika, hehe.....)

Det är många vanesaker man återgår till nu. Man slänger inte papperet i toaletten, man dricker inte kranvatten, man tänker i bath istället för kronor(dessutom känner man sig ganska rik med en hel orörd månadslön, muahaha), man åker bil istället för att köra den, man går på stora gallerior istället för Ica Nära och Statoil, man använder sandaler istället för stängda skor, man sopar undan istället för att dammsuga, man slår igång sin aircondition när man kommer hem och man ser till att ha både solbrillor och paraply när man går ut.

Det är lustigt, så många detaljer som skiljer sig. Från Sverige till Thailand, hemma, och hemma. 

Här kommer några godbitar från mina semesterdagar.



Man vet aldrig vad som dyker upp bland den friska luften och all grönska :)



Eller bland alla täcken och kuddar...



Man hann med en runda för studentgratulerande(Grattis Tim)...



Och världens bästa lillebror har både fyllt 16 och avslutat sina år på grundskolan!
(Lilla)Storasyster är stolt!




Och semestern avslutades med att baka muffins, så kan vi fika här i Bangkok också!

Tack för många underbara dagar därhemma, familjen är värd sin vikt i guld!

Imorgon är man tillbaka på jobbet och jag gissar att det hänt en hel del, ska bli så spännande!

Tjingeling!

Med Kent i högtalarna...

... packar jag väskan och ställer in mig på Sverige.

Imorgon ska allt vara klart. Check-listan har bockats av sakta men säkert. Det ska vara städat och rent. Det ska vara musik i telefonen och den ska vara fulladdad. Det ska vara klart med pass, biljetter och pengar. Kläder är rena och hela necessären ska med.

Egentligen är det den vanliga listan. Men det ska snurras runt och nojas lite, tro att man glömt saker(eller inse att man faktiskt gjort det) och så vidare och vidare. Man ska bestämma resekläder också. Och vilken väska man ska ha som handbagage. Mycket är det som man ska tänka på.

Imorgon jobbar jag halvdag, rensar undan det sista och lämnar över resten till grabbarna. Ska bli så galet skönt att komma ifrån ett tag, det har varit så intensivt den senaste tiden. Efter jobbet bär det av hemåt för att gå igenom det sista och sedan åka till flygplatsen, kl 00.15 thailändsk tid lyfter jag och kl 15.00 svensk tid rullar jag in på perrongen i Hudiksvall.

Nu far vi! :D

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0